Europa, vi har ett resultat – nu börjar kampen om makten över EU:s politik 

EPP vann valet och den breda mitten består, om än något försvagad. Huruvida ytterhögern lyckas omvandla sitt ökade väljarstöd till ökat politiskt inflytande återstår att se, dit är vägen alltjämt lång, men diskussioner om att bilda en ny politisk grupp pågår. De stora konsekvenserna för Europasamarbetet ser vi istället i Frankrike och delvis i Tyskland med kraftigt försvagade regeringsmakter som resultat. 

Stenhård kamp

Nu börjar arbetet med att översätta vallöften till politik. Rubriker och slogans ska omvandlas till konkret innehåll. Kommande sex månader kommer att lägga grunden för EU:s politik för de nästa fem åren. Politiken som mejslas fram under sommaren och hösten kommer att ha en starkt styrande effekt på framtida EU-lagstiftning.

Kampen om inflytande är därför stenhård, mellan Europarlamentariker, politiska grupper, regeringar, kommissionärskandidater, tjänstemän och kabinett.

Och för företag och intressegrupper som vill påverka den politiska inriktningen i Bryssel är möjligheterna oändliga. Organisationer med djup kunskap, kontakter och välavvägda budskap kan göra skillnad.  Man behöver vara i den stora övergripande agendan och man behöver vara i detaljerna. Man behöver kunna svara på frågan: vilka är våra konkreta förslag och varför?

Till skillnad ifrån nationella parlaments ”knapptryckarverkstad”, där enskilda riksdagsledamöter har begränsad möjlighet att påverka politiken, kan varje enskild europaparlamentariker dessutom få oerhört stort inflytande.

Den beröringsskräck som kan finnas mellan regeringskanslier och olika intressegrupper runtom i EU:s medlemsstater existerar nämligen inte i Bryssel. Utan input och synpunkter från näringslivet och civilsamhället skulle inte EU-kommissionen kunna lägga några förslag alls. Just nu arbetar kommissionens tjänstemän intensivt med att ta fram förslag som man vill ”sälja in” till inkommande EU-kommissionär inom respektive område. För att kunna bidra till detta arbete gäller det att veta vem som håller i pennan och när man ska spela in synpunkter.

Liten kan göra mycket 

När de nominerade EU-kommissionärerna sen träffar kommissionens tjänstemän för att förbereda utfrågningarna i Europaparlamentet presenteras de med en tegelstensliknande briefing book som går igenom all lagstiftning och potentiell politikutveckling inom varje enskilt politikområde. Att ens budskap finns med i dessa rum är centralt, om man aspirerar på inflytande.  

Europaparlamentet styrs av samma öppna logik som EU-kommissionen. För att klara sitt uppdrag behöver ledamöter input utifrån. Förhandlingsspelet som nu börjar, inom och mellan politiska grupper, om positioner, löften om framtida politik och förslag från kommissionen, syresätts av förslag, idéer och inspel som spelas in från verkligheten i medlemsländerna till EP. Till skillnad ifrån nationella parlaments ”knapptryckarverkstad”, där enskilda riksdagsledamöter har begränsad möjlighet att påverka politiken, kan varje enskild europaparlamentariker dessutom få oerhört stort inflytande.

Kampen om inflytande över EU-politiken kommer självklart också att styras av vilka personer som får EU:s toppjobb.  Mycket tyder på att Ursula von der Leyen, stärkt av EPP:s framgångar i valet,  får förnyat förtroende och att hon kommer att nomineras av EU:s stats- och regeringschefer i slutet av juni. För att bli godkänd av Europaparlamentet behöver hon skrapa ihop minst 361 röster, vilket kommer att bli besvärligt och kräva en politisk kohandel av sällan skådat slag, men det finns ändå en framkomlig väg. För att säkra balansen på toppjobbspositionerna mellan EPP, Liberalerna och Socialdemokraterna skvallras det om att Portugals premiärminister Antonio Costas bli ny ordförande i Europeiska rådet och Estland Kaja Kallas bli EU:s utrikeschef. En sådan trio skulle klara alla avväganden mellan geografisk spridning, kön och politik som måste göras när toppjobben tillsätts.     

Nu börjar kampen 

En annan viktig faktor i kampen om inflytande är vilka krav som Europaparlamentet kommer att ställa på inkommande EU-kommission? Parlamentets frågor och krav på inkommande EU-kommission spelar mycket stor roll för kommissionens framtida förslag och manövreringsutrymme under nästa mandatperiod. Den gröna given växte till viss del fram tack vare Europaparlamentets krav för fem år sedan. Vad blir motsvarigheten denna gång, kan vi vänta oss att en konkurrenskraftsgiv i stället? 

En vecka efter valet kan vi börja lägga pusslet kring hur nästa mandatperiod kommer att gestalta sig. Många frågetecken återstår och spekulationerna om EU:s framtida inriktning lär fortsätta fram till i slutet av 2024. Men en sak är säker.

Européerna har röstat – nu börjar kampen om inflytande.