Debatt

Är bostadsministern inkompetent eller bara ointresserad?

I egenskap av ordförande i civilutskottet har jag kallat bostadsministern till utskottet för att låta honom redogöra för den bristande bostadspolitiken och varför han och regeringen inte gör något, skriver Malcolm Momodou Jallow (V), bostadspolitisk talesperson och ordförande i civilutskottet.

Foto: TT/Montage
Malcolm Momodou Jallow
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Allt fler har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden och den främsta orsaken är att samhället blivit allt mer ojämlikt, samtidigt som utförsäljningarna av hundratusentals billiga hyresrätter pågått i flera decennier. I takt med att nya statsbudgetar anländer från regeringen blir de rikare ännu rikare och de fattiga allt fattigare. Mitt i allt detta så byggs det allt färre hyresbostäder som vanliga hushåll har råd att bo i och antalet vräkningar fortsätter att öka. Under de två år som sittande regering styrt landet har vräkningarna ökat med hela 26 procent och bara under det första halvåret i år vräktes 342 barn. Det är 342 barn för mycket. 

Ändå fortsätter regeringen att föra fram lagförslag som syftar till att sälja ut ännu fler av de få hyresrätter med rimliga hyror som faktiskt finns kvar, för att i nästa andetag plötslig – och för första gången – prata om att ”det måste bli lättare för låginkomsttagare att få en billig hyresrätt”. Bostadsministerns senaste sätt att skyla över sin brist på bostadspolitiskt engagemang är att presentera ”fler förturer i de kommunala bostadsköerna”. Detta är alltså hans lösning på den katastrofala situation som råder i det svenska samhället och på svensk bostadsmarknad.

Det som saknas är bostäder

Men kommunala bostadsförmedlingar ska inte bära rollen som utjämnare av de gigantiska klass- och inkomstskillnader som det ojämlika och orättvisa Sverige lider av. Inte heller är det en kommunal bostadsförmedlings uppgift att stå som garant för att fullfölja regeringsformen, som tydligt anger att det ska ”åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad”. Kommunala bostadsförmedlingar bygger inte hus, de förmedlar bostäder. Deras uppgift är att verka för alla kommuninvånares möjlighet att få en egen bostad och det ekonomiska perspektivet får aldrig bli en enskild anledning till förturer. Det är inte upp till vare sig kommun eller regering att avgöra vem som har störst behov av en bostad från en kommunal kö. Vi har alla våra egna liv att ta hänsyn till och behov av förändring i en eller annan riktning kan komma plötsligt.

Om de kommunala bostadsförmedlingarna ska behålla sin legitimitet måste majoriteten av bostäderna därför även fortsättningsvis förmedlas genom turordning efter kötid. Idag är förturer en exklusivitet för ett relativt fåtal mycket behövande hushåll och så bör det förbli. När det gäller särskilt utsatta personer måste de befintliga systemen få råda. Vi har en socialtjänst som i grunden har bra verktyg, men än en gång är det något som saknas: bostäder.

Staten måste ta ett större ansvar

Om regeringen verkligen hade vurmat för allas rätt till ett eget hem kunde de valt att lägga fram andra förslag som fanns med i den utredning som låg till grund för lagrådsremissen om förturer. Hyresgarantierna kunde till exempel ha stärkts avsevärt. Statliga hyresgarantier för såväl utsatta barnfamiljer som för andra låginkomsthushåll är ett viktigt verktyg för att minska den strukturella hemlösheten. En annan betydande reform i sammanhanget är att tydligt reglera de ofta orimliga krav som hyresvärdar ställer på blivande hyresgäster. Men inget av detta finns med i regeringens förslag.

Att undergräva de kommunala förmedlingars betydelse inom den generella bostadspolitiken har länge varit ett mål för högern så det är ingen överraskning att det är just detta bostadsministern vill tala om i stället för att ta ett nödvändigt helhetsgrepp om bostadspolitiken. För om bostadsförsörjningen ska fungera måste staten ta ett större ansvar. Kommunerna kan inte lämnas ensamma med att lösa alla problem. Regeringen borde se till att det inrättas kommunala eller regionala bostadsförmedlingar i hela landet och samtidigt ändra lagstiftningen så att kommunerna än en gång får möjlighet att kräva in bostäder också från privata hyresvärdar. En genomlysning av hela det ekonomiska och finansiella system som styr bostadsmarknaden borde vara en självklarhet – genomför reformer som på riktigt kan utjämna orättvisorna i samhället såväl som mellan upplåtelseformerna. Tillför ekonomisk stimulans som syftar till att få fler billiga hyresrätter på plats.

För vad är det som de sju kommunala bostadsförmedlingarna är tänkta att förmedla när befintliga hyresrätter fortsätter säljas ut och inga nya med rimliga hyror byggs?

Välj bort denna regering

Än en gång har bostadsministern visat hur inkompetent, alternativt ointresserad, han är av bostadspolitiska reformer som på allvar kan leda till förändring för alla som inte rika. I egenskap av ordförande i civilutskottet har jag därför kallat bostadsministern till utskottet för att låta honom redogöra för den bristande bostadspolitiken och varför han och regeringen inte gör något. Jag hyser tyvärr små förhoppningar, och jag hoppas och tror att även svenska folket genomskådar allvaret i detta och väljer att välja bort denna regering så snart tillfälle ges.

Nämnda personer

Andreas Carlson

Infrastruktur- och bostadsminister (KD), ledamot i partistyrelsen
Fristående kurser i kommunikation, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, fristående kurs i juridik, Lunds universitet

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024