Debatt

Miljardbonus till elbilar kvar – men inte till privata köpare

Missriktade subventioner bidrar till att elbilsförsäljningen har dalat. Trots principen att ett förmånsvärde ska motsvara ett visst belopp görs avsteg i 350 000 kronorsklassen när anställda får förmånen att köra elbil. En legitim klimatbilssubvention bör också omfatta privatpersoner, menar Heléne Lilja och Carl-Erik Stjernvall, M Sverige.

Rabatten strider bland annat mot grundprincipen att förmånsvärdet för bilen ska motsvara besparingen du gör genom att ha förmånsbil jämfört med att äga bilen privat, skriver debattörerna.
Rabatten strider bland annat mot grundprincipen att förmånsvärdet för bilen ska motsvara besparingen du gör genom att ha förmånsbil jämfört med att äga bilen privat, skriver debattörerna.Foto: Fredrik Varfjell/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under flera år såg försäljningen av elbilar ut att kunna bidra till att vägtrafiken skulle nå målet om sänkta utsläpp. Med högre räntor och slopad klimatbilsbonus är läget i dag inte lika positivt.

Elbilar är ostridigt dyrare att köpa, och sedan klimatbilsbonusen slopades har kalkylen inte gått ihop för hushållen. Att bensin och diesel är betydligt billigare än för några år sedan bidrar också till att kalkylen inte är till elbilens fördel. Det blir billigare för många att köpa en diesel- eller bensinbil, varför privatpersoner köper elbilar i lägre utsträckning.

Andra bullar för tjänstebilarna

För den som har bilen via sin arbetsgivare, som en förmåns- eller tjänstebil, är läget dock ett annat, till följd av kraftfulla subventioner. Det förmånsgrundande värdet som föraren ska skatta för kan reduceras från 700 000 kronor till 350 000 kronor. Det kan motsvara en besparing i samma storleksordning som den tidigare klimatbilsbonusen.

Detta är en felaktigt utformad modell.

Dessutom råder en total förmånsskattebefrielse för att ladda elbilen hos sin arbetsgivare, om än tillfällig, till och med 2026. En subvention som till största del gagnar just de som har möjlighet att köra en laddbar förmåns- eller tjänstebil.

De sänkta förmånsvärdena innebär att marknaden för förmåns- och tjänstebilar skiljer sig markant från privatmarknaden, inte minst i form av väsentligt lägre kostnader för användaren av elbilen. Men kostnaden för att subventionera förmånsvärdena är svårt att fastställa. Det beror på att Skatteverket inte har de rätta uppgifterna om vilken bilmodell den enskilde kör, bara vilket belopp denne ska beskattas för.

Modellen är felaktigt utformad

I samband med att man ändrade till det fasta schablonbeloppet på 350 000 kronor för ett par år sedan utgick man från att kostnaden för nedsatta förmånsvärden var 1,4 miljarder 2021 och att 40 procent av de 260 000 förmånsbilar som sålts 2019 varit helt eller delvis eldrivna.

Beaktat att man vanligtvis kör en förmånsbil under en treårsperiod kan löntagaren beräknas erhålla en besparing på motsvarande 42 000 kronor för perioden. Det är nästan motsvarande klimatbilsbonusen som tidigare låg på 50 000 kronor.

Detta är en felaktigt utformad modell. Rabatten strider bland annat mot grundprincipen att förmånsvärdet för bilen ska motsvara besparingen du gör genom att ha förmånsbil jämfört med att äga bilen privat. Även de som inte har möjlighet att hämta ut en bil i tjänsten bör kunna få ta del av en klimatbilssubvention. Det skulle stärka legitimiteten och åter sätta fart på omställningen av fordonsflottan.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024