Debatt

Den akademiska friheten i Norden är under hot

När Nordiska rådet nu möts på Island behöver det ta itu med en växande och akut utmaning: skyddet av den akademiska friheten. Det skriver företrädare för de nordiska universitetslärarförbunden.

Vi kräver att våra parlamentariker förbinder sig till att försvara den grundläggande principen om akademisk frihet och att skydda våra lärosätens autonomi, skriver debattörerna. 
Vi kräver att våra parlamentariker förbinder sig till att försvara den grundläggande principen om akademisk frihet och att skydda våra lärosätens autonomi, skriver debattörerna. Foto: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Undertecknare

Sanna Wolk
Förbundsordförande SULF
Guro E. Lind
Leder av Forskerforbunde
Brian Arly Jacobsen
Forperson DM Universitet, Danmark
Sigrún Ólafsdóttir
President for Félag prófessora við ríkisháskóla, Island
Petri Mäntysaari
Vice ordförande Professorsförbundet, Finland

I decennier har Norden varit en global förebild på hur man skyddar högre utbildning från politisk, kommersiell och ideologisk påverkan. Våra lärosäten har varit blomstrande källor till fritänkande där forskning och utbildning utvecklas utan extern inblandning. Den akademiska friheten har bidragit till teknologiska och sociala innovationer, hög livskvalitet och exceptionellt stark demokrati i de nordiska länderna. Men i dag hotas detta.

Den akademiska friheten i Norden pressas alltmer. Ökat beroende av extern finansiering försvagar forskares oberoende. Politisk inblandning påverkar forskningsprioriteringar, medan den utbredda användningen av korttidsanställningar gör akademiker otrygga och avskräcker dem från att forska i innovativa eller kontroversiella ämnen. Dessutom har traditionen med demokratiskt beslutsfattande vid universiteten försvagats, med centraliserade ledningar som allt oftare fattar besluten. Mest oroväckande är kanske ökningen av trakasserier och hot mot akademiker, särskilt de som arbetar inom känsliga eller kontroversiella områden. Dessa hot mot yttrandefriheten påverkar inte bara enskilda forskare, utan undergräver även samhällets demokratiska grund.

Globala konsekvenser

Detta är inte enbart ett nordiskt problem – det har globala konsekvenser. Om de länder som länge varit världsledare inom akademisk frihet börjar vackla, vad sänder det för budskap till andra länder? Försvagandet av den akademiska friheten i Norden kan bli ett oroväckande precedensfall med konsekvenser långt utanför våra gränser.

Vi har nått en kritisk punkt, och de nordiska fackförbunden inom högskolesektorn står enade i vår uppmaning till omedelbar handling. Vi kräver att våra parlamentariker förbinder sig till att försvara den grundläggande principen om akademisk frihet och att skydda våra lärosätens autonomi. Tiden för passivitet är förbi – ordentliga åtgärder krävs nu för att skydda våra akademiska institutioners integritet och för att behålla vår världsledande roll inom forskning och utbildning.

Garantera finansieringen

Vår uppmaning till de nordiska parlamentarikerna och regeringarna:

  • Garantera stabil statlig finansiering för universitet och högskolor. Offentlig finansiering måste vara långsiktig och tillräcklig för att forskare ska kunna bedriva oberoende forskning utan att behöva tillgodose externa finansiärers önskemål.
  • Stärk det juridiska skyddet för akademisk frihet. Starkare rättsligt skydd krävs för att säkerställa att akademiker och lärosäten kan fortsätta vara oberoende och kritiska röster i samhället, skyddade från yttre påtryckningar och politiska agendor.
  • Säkerställ långsiktig anställningstrygghet för akademiker. Den ökande användningen av korttidsanställningar underminerar akademisk frihet. Vi kräver trygghet och tillsvidareanställning för akademiker så att de vågar ta intellektuella risker och bedriva innovativ forskning utan att bli rädda för att förlora sina jobb.
  • Återinför kollegialt och demokratiskt styre vid universiteten. Skiftet mot centraliserad ledning har försvagat de anställdas roll i utformningen av lärosätenas prioriteringar. Vi kräver en återgång till demokratiskt kollegialt styre där den akademiska personalen har ett genuint inflytande över beslut om forskning och undervisning.
  • Skydda forskare mot trakasserier och hot. Akademiker måste kunna delta i offentliga debatter och bedriva sin forskning utan rädsla för trakasserier eller repressalier. Universitet och högskolor behöver starkare skydd och stödsystem för att försvara den akademiska yttrandefriheten.

Vi uppmanar Nordiska rådet och de nordiska regeringarna att agera snabbt i dessa frågor för att skydda de grundläggande demokratiska principerna. Norden måste fortsätta vara ett föredöme för akademiskt oberoende och integritet. Det är dags att försvara de friheter som länge har kännetecknat våra lärosäten och skyddat våra samhällen.

Nämnda personer

Sanna Wolk

Förbundsordförande Sulf
Doktor i juridik (Stockholms uni. 2006)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024