Utbildningsministern: Jag värderar folkhögskolorna högt

Framför allt har neddragningar skett på personal och på kurser. Flera folkhögskolor uppger dessutom att de tvingats lägga ner utbildningar till bristyrken, så som undersköterska eller fritidsledare. 

– Man skär i studieförbundens medel för att kunna satsa på utbildningar som leder till jobb. Folkhögskolorna har verkligen sådana utbildningar som både på kort och lång sikt leder till att folk får jobb. Men man har helt missat folkhögskolan i den delen och det tycker vi är beklagligt, sade Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki till Altinget förra veckan. 

”Snopet”

Jenny Andersson är rektor för Glokala folkhögskolan i Malmö. De lade i år ner en fritidsledarutbildning, samtidigt som det är brist på fritidsledare i Skåne län. 

– Den utbildningen var vår nyaste utbildning och är även ett bristyrke. Det har aldrig funnits en fritidsledarutbildning i Malmö och det är ju ett behov som kvarstår, säger hon till Altinget. 

– Det var en stor lokal nyhet att Malmö fick sin första fritidsledarutbildning, så det var väldigt snopet att den försvinner två år senare.  

Hon berättar att beskedet om att lägga ner utbildningen föregicks av flera omorganisationer, men att det till slut inte längre räckte. 

– Vi trodde lite naivt att vi skulle få tillbaka den finansiering vi tappade 2022 året därpå.

Självcensur 

Jenny Andersson ser en risk att folkhögskolan allt mer kommer sträva efter att efterlikna andra utbildningsformer där större möjligheter till finansiering finns, så som komvux eller yrkeshögskolan.

– Det är ett politiskt direktiv att folkbildningen och folkhögskolan ska stå tillbaka. Det leder ju i värsta fall till en självcensur. Om vi känner av det här trycket att vi får minskade pengar, då är risken att vi blir mer lika de som får pengar.  

För att det inte ska ske krävs en indexering av statsbidraget, menar hon.

– Sen hade jag ju också såklart välkomnat de här satsningarna som vi har sett på exempelvis bristyrkesutbildningar. Men sen finns det ju andra grupper också vars behov får avstå om ända politiken är ändrad. Vi har ju jobbat jättemycket med nyanlända och svenska från dag ett, säger Jenny Andersson.

Motstridiga signaler

Altinget har även talat med Ole Busse och Erik Engsbråten. Ole Busse är rektor på Ädelfors folkhögskola, som har en stark historisk koppling till arbetarrörelsen. Erik Engsbråten är rektor på på Grimslövs folkhögskola där Region Kronoberg är huvudman. De sitter i samma bil och växlar repliker under intervjun.

Båda har tvingats skära i kurser samt minska på personalstyrkan.

I Ädelfors fall rörde det sig om två kurser och tio personer. Under pandemin var budskapet från politikens håll att undersköterskor och annan vårdpersonal behövdes. Dessutom hade de en polisförberedande utbildning som gick bra.

– När de extra deltagarveckorna ströps, så vi lade vi därför ner två andra. Vi avslutade en äventyrsutbildning som anordnade i samverkan med Renata Chlumska, där vi utbildade naturguider. Den andra var en distanskurs i akvarell, säger Ole Busse till Altinget.

Erik Engsbråten påpekar att folkhögskolorna under pandemin uppmanades att satsa på yrkesutbildningar.

– Så vi startade en vård- och omsorgsutbildning när extrapengarna tillkom. Vi startade också en hotell- och restaurangutbildning, säger Erik Engsbråten till Altinget.

Försvann över en natt

Ole Busse fortsätter:

– När Folkbildningsrådet uppmanar oss att starta tvååriga utbildningar, så räknar man i budget med att det ska fortsätta.

Erik Engsbråten fyller i:

– Men de pengarna försvann över en natt. Vi måste såklart låta studenterna gå färdigt den utbildning som de påbörjat, till samma pris. Men vi stod plötsligt utan finansiering.

Båda påpekar också att folkhögskolans platsersättningar inte räknas upp, och därmed urholkas över tid.

– Sedan gör vi det bästa vi kan, men förutsättningarna blir tuffare år för år. Det handlar om inflationen, dyrare elavtal, löner, internat och restaurang. Vi kan inte höja priser under pågående läsår, men vi får fördyrningar direkt, säger Erik Engsbråten.  

Båda tycker att folkhögskolorna också borde ha fått ta del av de 900 miljoner kronor som regeringen tillförde yrkesvuxutbildningar via komvux. I synnerhet när de tidigare medlen inte utnyttjades.

– Folkhögskolan har mycket goda resultat inte minst de som står långt från arbetsmarknaden, säger de.

Ministern: Värderar folkhögskolorna högt

Utbildningsminister Johan Pehrson (L) svarar skriftligt på Altingets frågor. 

”Jag och Liberalerna värderar folkbildningen högt. Det har och fortsätter bygga svensk demokrati starkt, och det är viktigt att understryka att folkbildningen får ett fortsatt stort statligt stöd på cirka 4 miljarder kronor för 2025.

Folkhögskolorna har, precis som övriga samhället och många invånare i Sverige, drabbats hårt av den höga inflationen. De hade redan innan detta läge en tuff ekonomisk situation och jag förstår att det krävs prioriteringar inom verksamheterna.

Regeringen tar vårt ansvar och gör prioriteringar. Med början 2024 genomfördes därför en gradvis minskning av statsbidraget till studieförbunden för att kunna omprioritera resurser till t.ex. folkhögskolan och annan utbildning för vuxna. 

I budgetpropositionen för 2024 gjordes en viktig allmän förstärkning av statsbidraget till folkhögskolor då 100 miljoner kronor tillsköts permanent. Detta innebär att 2,4 miljarder kronor tilldelas i statsbidrag till folkhögskolornas verksamhet i år och regeringen föreslår samma nivå nästa år. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen också en förstärkning med 25 miljoner kronor av det särskilda utbildningsstödet som ska underlätta studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning.”