Dags att reformera utredningsväsendet – för ungas skull

Det svenska utredningsväsendet är både en av Sveriges bästa demokratiska principer, och en av de mest dysfunktionella. Det måste utvecklas för att fortsätta vara relevant. Vi är tre aktörer som jobbar med ungas inflytande och organisering som självständigt kommit till samma slutsats. Kommittéväsendet måste reformeras.

Nu uppmanar vi finansminister Elisabeth Svantesson (M), civilminister Jakob Forssmed (KD) och socialförsäkringsminister Camilla Waltersson Grönvall (M) att agera.

Resurser saknas  

Vi och våra medlemsorganisationer får massvis med förfrågningar om att svara på remisser om bland annat lagförslag och strategier. Även om unga besitter kunskapen, viljan och kompetensen att skriva väl underbyggda remissvar saknar de ofta resurserna att gå igenom remisser på flera hundra sidor. 

Människor har högre förtroende för processer där de fått möjlighet att påverka. 

Ett remissvar påverkar sällan det färdiga lagförslaget. Det ska mycket till för att en regering ska gå tillbaka till ritbordet på grund av kritiska remissinstanser. Sanningen är att den bästa chansen att bidra med sin kompetens och sina perspektiv i lagförslag är medan de tas fram. Och det är anseende, informella kontakter och utredarens egna bedömningar som avgör vilka som får komma in tidigt i processen. 

Tvingas uppfinna hjulet på nytt 

Ungas förtroende för politiker sjunker. Det är unga som kommer leva längst med politiken som beslutas idag, så varför får de sällan vara med och ta fram den? Fler perspektiv i policyprocessen leder till bättre och mer förankrad politik. Människor har högre förtroende för processer där de fått möjlighet att påverka. 

Men det finns positiva exempel. Sara Dambers utredning om den kommunala fritidsverksamheten och Utredningen "Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen” kännetecknades båda två av nära kontakt med unga under hela utredningarna. Och ett genuint intresse att höra deras åsikter. 

Vi har pratat med flera tidigare särskilda utredare och utredningssekreterare som vittnat om samma sak. Det finns ingen systematik i hur de ska utföra sina uppdrag eller vilka de ska kontakta, utan varje utredare tvingas uppfinna hjulet på nytt. 

Därför kräver vi att regeringen:  

• Skriver in i kommittéförordningen att alla kommittédirektiv som rör barn och unga ska ställa krav på att unga ska involveras under hela utredningsprocessen. Även andra kommittéer bör använda samma arbetssätt
• Ger i uppdrag till regeringskansliet att fram färdiga arbetssätt och resurser som hjälper statliga offentliga utredningar att träffa fler målgrupper och organisationer
• Beslutar att en konsekvensanalys ska tas med i förslag i betänkanden som har betydelse för barn och ungas rättigheter, i linje med Barnrättskommitténs rekommendation. 

Regeringen måste agera 

Så här kan regeringen minska avståndet mellan politiker och medborgare, engagera fler i landets styre och ge bättre förutsättningar för Sveriges särskilda utredare. Utan att riskera deras självständighet kan de fokusera på det viktigaste, istället för att uppfinna hjulet på nytt. 

Redan idag hjälper LSU, Youth 2030 Movement och Röda Korsets Ungdomsförbund utredare att komma i kontakt med unga som står längre från makten. Men utan direktiv om att unga ska höras vet vi att det riskerar att inte bli några möten med unga. 

Därför måste ansvariga ministrar i regeringen agera. Vi uppmanar er att försvara våra demokratiska institutioner och anpassa dem så att fler unga får delta och påverka. Då kan Sverige vända utvecklingen och skapa en modern och inkluderande demokrati som kommer stå stark och stabil oavsett vad framtiden erbjuder.