Forskare och studierektorer: Skolverket tar inte våra synpunkter på allvar
Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter gällande sammanslagningen av svenska och svenska som andraspråk, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det skriver forskare och studierektorer i en slutreplik.
Forskare och studierektorer vid Stockholms universitet
Se undertecknarna i rutan nedanJulia Backelin Forsberg
Studierektor för kurspaket och uppdragsutbildningar inom svenska som andraspråk
Theres Bellander
Ämnesstudierektor för lärarutbildningarna i svenska
Mikael Kalm
Ämnesstudierektor för svenska och nordiska språk
Maria Lim Falk
Lektor i svenska och tidigare ämnesstudierektor i svenska
Lena Lind Palicki
Studierektor och ämnesansvarig för svenska och nordiska språk
Marie Nelson
Lektor i svenska som andraspråk, tidigare studierektor för kurspaket och uppdragsutbildningar inom svenska som andraspråk
Tomas Riad
Studierektor för forskarutbildningen i nordiska språk
Maria Rydell
Biträdande lektor i svenska som andraspråk
Susan Sayehli
Studierektor för ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk
Karolina Wirdenäs
Docent i nordiska språk
Vi är väl medvetna om att ett översynsuppdrag inte inkluderar ett remissförfarande. En översyn kan därmed rimligen inte heller framställa alltför omfattande och genomgripande förändringar. De förslag som presenterats för lärosätena skulle dock påverka lärarbehörigheter, kompetensförsörjning i skolan och på lärarutbildningen, lärarnas undervisningssituation, innehållet i undervisningen och betygsättning.
Båda ämnen kan urholkas
Om Skolverket ser ett behov av genomgripande förändringar är det nödvändigt att myndigheten föreslår att regeringsuppdraget i nästa steg blir en statlig utredning med tillhörande kunskapsöversikt, konsekvensanalys och remissförfarande.
I Skolverkets svar poängteras att förslaget inte är klart förrän det redovisas för regeringen. I praktiken innebär det att ingen utöver Skolverket har möjlighet att kommentera det färdiga förslaget innan en beredning vidtar. De förslag som läggs fram måste innehålla vetenskapligt förankrade uppgifter om vilken utbildning i och om det svenska språket elever behöver och vilka kunskaper lärare behöver. Den stora farhågan är att båda svenskämnena urholkas.
I praktiken innebär det att ingen utöver Skolverket har möjlighet att kommentera det färdiga förslaget innan en beredning vidtar.
Flera forskare och lärarutbildare har reagerat och kommenterat det preliminära förslaget (till exempel Åsa Wedin och Christina Hedman och Ulrika Magnusson). Därtill har flera lärosäten skrivit direkt till utbildningsminister Anna Ekström (S) och hennes statssekreterare.
Skolverket har inte lugnat oss
Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det gör inte heller Skolverkets svar på vårt inlägg. Utbildning i och om det svenska språket berör alla elever i alla skolformer. Det är ingen liten sak.
Replik: Skolverket arbetar med en komplex helhet
Skolverkets förslag är inte klart förrän vi redovisar det till regeringen, därför är det svårt för oss att i nuläget bemöta det som artikelförfattarna skriver i sin artikel. Det skriver Ann-Christin Hartman, enhetschef för enheten för styrdokumentsutveckling vid Skolverket, i en replik.
Forskare och studierektorer: Låt inte svenskämnet urholkas
Vi är starkt frågande till att Skolverket föreslår en sammanslagning av svenska och svenska som andraspråk. Det vore orättvist mot alla, skriver flera forskare och studierektorer som arbetar med lärarutbildningarna i Svenska och Svenska som andraspråk vid institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.