Vad menar politikerna när de talar om en mer likvärdig skola?

Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I år var det ca 15 000. Skolan är viktig och kämpar med problem när det gäller till exempel kunskapsförmedlingen. Därför kan det låta klokt när det talas om att skolan måste bli mer likvärdig.

Skoldebatten skulle vinna på att begreppet specificeras. Då kan vi förstå vad de som önskar en mer likvärdig skola faktiskt menar.

Men vad menar egentligen de som säger detta? Likvärdig är ett begrepp som är mycket mångfacetterat. Kanske är det därför som politiker och andra debattörer använder det. Då kan alla som hör budskapet tolka in det som var och en av oss tror att de menar, i begreppet. Det är förstås praktiskt för de som framför budskapet att använda ett ospecifikt begrepp, men knappast tydligt för allmänheten vad som menas.

Fyra aspekter på likvärdighet

Skollagen talar om likvärdig skola och i uttolkningen av densamma har Skolverket lyft fram fyra olika aspekter på vad som menas med likvärdighet

1. Likvärdig tillgång till utbildning ska garanteras alla barn och elever
2. Likvärdig kvalitet i utbildningen för att alla barn och elever kan nå utbildningens mål
3. Stimulera elever att nå så långt som möjligt
4. Kompensera för skillnader i förutsättningar

Mot bakgrund av dessa fyra aspekter på begreppet likvärdig skola så infinner sig frågan om det anses att det finns brister inom alla fyra eller bara i någon eller några? Låt mig kort kommentera punkterna. 

Likvärdig tillgång

Skolplikten för elever i grundskoleålder gör att man nog kan utgå ifrån att det inte handlar om punkten 1. Även om det säkert finns föräldrar som anser att deras barn har för långt till skolan eller har för få skolval så kan den punkten nog lämnas i detta sammanhang.

Det är nog inte här som likvärdigheten brister.

Likvärdig kvalitet

Här saknas en definition av vad som menas med kvalitet. Är kvalitet att varje skola måste ha ”grönt ljus” vid Skolinspektionens kvalitetsgranskningar?

Är det kvalitet när alla elever lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet eller räcker det att till exempel 65 procent av eleverna har gymnasiebehörighet? Är det likvärdig kvalitet när alla skolor uppvisar samma resultat? Kvalitet är, liksom likvärdighet, ett begrepp som ofta används i skoldebatten, utan att det definieras.

Är bristen att det saknas en tydlig definition av vad som är kvalitet, så att vi vet när en likvärdig kvalitet i utbildningen har uppnåtts?

Stimulera elever

Detta är en viktig uppgift för skolan. Inte minst när allt fler elever avstår från att gå till skolan. Det kan bero på olika anledningar men vi vet att bristande studiero, mobbning och bristande förmåga att möta elever med npf-diagnoser gör att många menar att skolan fungerar dåligt för dem.

Denna punkt innebär att en likvärdig skola ska utgå från individen och deras olika behov, det vill säga identifiera skillnader mellan elever. Individer är olika och lyckas skolan i detta uppdrag blir resultatet skillnader.

Kanske är det brister i denna uttolkning av likvärdighetsbegreppet som politikerna och debattörerna menar?

Kompensera för skillnader

Denna fjärde punkt är kanske mest utmanande mot bakgrund av den stora förändring som skett av elevunderlaget i svensk skola under de senaste decennierna. Skolans kompensatoriska uppdrag har funnits i över 60 år och man har fortfarande problem med att klara det.

Familjebakgrunden spelar stor roll för elevernas skolresultat. Även här gör uppdraget en likvärdig skola att skolan måste jobba olika gentemot eleverna för att leva upp till denna definition av likvärdighet. Här handlar likvärdig skola om att utgår från individens förutsättningar. Och då kommer det att bli olika.

Är det den bristande förmågan här som de syftar på?

Begreppen behöver specificeras

Så frågan kvarstår: när politiker säger att de vill se en mer likvärdig skola – vad menar de då? Slår man upp ordet likvärdig blir svaret ”värd lika mycket” eller ”lika bra”. Är det så som kravet på en mer likvärdig skola ska tolkas? I så fall handlar det om stora förändringar.

Skoldebatten skulle vinna på att begreppet specificeras. Då kan vi förstå vad de som önskar en mer likvärdig skola faktiskt menar.

Berätta gärna också hur vi vet att skolan har nått målet en likvärdig skola och hur det hänger ihop med kunskapsmålen. Eller är begreppet bara en ambition som aldrig varit avsedd att målsättas?