Debatt

Slutreplik: Genant att kvinnorörelsen fortfarande inte förstår hedersförtryck

Oförmågan att förstå det specifika och komplexa i hedersförtryckets uttryck har gjort att hedersutsatta kvinnor blivit svikna av den svenska kvinnorörelsen. Det skriver Amineh Kakabaveh, ordförande Varken hora eller kuvad, i en slutreplik till Roks.

Det behövs ett särskilt nationellt jämställdhetspolitiskt delmål för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, skriver debattören.
Det behövs ett särskilt nationellt jämställdhetspolitiskt delmål för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, skriver debattören.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Amineh Kakabaveh
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I min debattartikel om behovet av ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck utgick jag från Fadime Sahindahls tal i riksdagen kort före hennes död. Där försökte Fadime uppmärksamma och utbilda riksdagsledamöterna om ett förtryck som många hade svårt att förstå, men som var hennes verklighet. Hennes röst var ett desperat rop på hjälp från dem som lever under hedersnormer, men som ofta tystas eller osynliggörs.

Hedersförtryck osynliggjordes

Efter hedersmordet på Fadime publicerade Roks ett pressmeddelande där man hävdade att ”'heder’ har inget med detta eller andra liknande mord att göra. /…/ Vi inom kvinno- och tjejjoursrörelsen anser att det handlar om ett kvalificerat kvinnohat.” Roks menade att mordet enbart handlade om ”den patriarkala kultur som dominerar alla samhällen, även det svenska.”

Läs också

Så lät det ofta i Sverige år 2002. Samtalet om hedersrelaterat och förtryck var inskränktes till att handla om ett universellt kvinnohat som förklaringsmodell, vilket osynliggjorde den specifika hederskontexten. Men med åren har samhällets förståelse för hedersnormernas inverkan på kvinnors och flickors liv gradvis fördjupats.

Efter mordet på Abbas Rezai 2005 insåg allt fler att även unga män kan falla offer för hedersrelaterat våld. Det har skett en betydande kunskapsutveckling i Sverige gällande hedersförtryck, men Roks står kvar på samma ställe och upprepar samma tröttsamma dogmer.

Ompröva förenklade förklaringsmodeller

Förra året kunde Aftonbladet avslöja missförhållanden på Roks skyddade boenden. Utsatta kvinnor vittnade för tidningens journalister om hur jourkvinnorna saknade kunskaper om hedersförtryckets specifika uttryck och mekanismer. I en replik till mig fortsätter nu Roks vice ordförande Adine Samadi att mästra och anklaga mig för att ”splittra kampen mot mäns våld mot kvinnor” och för att urholka ”den samlade styrkan” i jämställdhetskampen.

Det har skett en betydande kunskapsutveckling i Sverige gällande hedersförtryck, men Roks står kvar på samma ställe och upprepar samma tröttsamma dogmer.

Jag är övertygad om att det finns ett genuint engagemang inom Roks för våldsutsatta kvinnor. Samtidigt skulle organisationen må bra av att ödmjukt ompröva sina förenklade förklaringsmodeller om ”kvinnohat” och om ”samma strukturer som allt annat våld mot kvinnor”.

”Genant” av Roks

Oförmågan och oviljan att förstå såväl det specifika som det komplexa i hedersförtryckets uttryck har många gånger gjort att hedersutsatta kvinnor blivit svikna av den svenska kvinnorörelsen. Det är faktiskt genant att det tjugotvå år efter mordet på Fadime fortfarande är svårt för delar av kvinnorörelsen att ta till sig vad denna modiga kvinna ville få sagt när hon levde. Därför behövs det ett särskilt nationellt jämställdhetspolitiskt delmål för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är inte vi som driver denna fråga som splittrar jämställdhetsarbetet – det är tvärtom nödvändigt för att inkludera de många vars liv präglas av hedersnormer och som förtjänar att bli hörda och skyddade.

Läs tidigare inlägg i debatten

Sverige har redan förlorat viktiga år i kampen mot hedersförtrycket

Det är med stor besvikelse som vi nu läser hur remissinstanser som till exempel Jämställdhetsmyndigheten, RFSU, RFSL, Nationella sekretariatet för genusforskning och kvinnojoursorganisationen ROKS tillstyrker utredningsförslaget om att inte införa ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål om hedersförtryck. Det skriver Amineh Kakabaveh, ordförande Varken hora eller kuvad.

Replik: ”Våld i hederns namn är ingen avvikelse från patriarkatets förtryck”

Att isolera hedersvåld som ett separat problem skulle inte bara vara felaktigt, utan också försvåra arbetet mot mäns våld mot kvinnor i stort. Det skriver Adine Samadi, vice ordförande Roks, i en replik.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024