Ministrarna som har svårt att nå genom bruset

Två år har gått sedan regeringen tillträdde. Kriser har uppstått och passerat. Nya lagar har presenterats och genomförts. Men hur stort genomslag har de 24 ministrarna fått i medierna? Altinget har hela listan.

Regeringens företrädare syns ofta i media. Men vissa får mer medieutrymme än andra.
Regeringens företrädare syns ofta i media. Men vissa får mer medieutrymme än andra.Foto: Skärmbild
Miranda Olsson

I samarbete med Infomedia har Altinget kartlagt hur ofta ministrarna nämnts i tidningsartiklar de två år som gått sedan regeringen tillträdde.

Med statsministerposten och ytterligare tolv ministrar har Moderaterna ett överläge i kampen om mediernas uppmärksamhet. Tillsammans har de nämnts över 300 000 gånger i media de senaste två åren. 

Ministrarnas genomslag

Analysen har genomförts av Infomedia som har gått igenom omnämnanden i tidningsartiklar från regeringens tillträde den 18 oktober 2022 till den 6 oktober 2024.

Se hela listan längre ned.

Störst genomslag har statsminister Ulf Kristersson (M) fått. Sedan han presenterade den nya regeringen i oktober 2022 har han nämnts drygt 126 800 gånger. Mest uppmärksamhet fick han i januari 2023. Då pausades förhandlingarna med Turkiet om Natomedlemskapet efter att en docka föreställande landets president Recep Tayyip Erdogan hängdes upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Och Rasmus Paludan brände en koran utanför Turkiets ambassad.

– Ulf Kristersson fick stor uppmärksamhet under Nato-processen. Det var också en väldig lång och utdragen process och fanns många olika vinklar för medierna att belysa, säger Jimmy Björn, medieanalytiker på Infomedia, till Altinget. 

Under samma period var statsministerns dåvarande statssekreterare PM Nilsson också i blåsväder efter att ha tjuvfiskat ål.

Busch och Pehrson

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch är det statsråd som efter statsministern fått mest uppmärksamhet under mandatperioden. Hon nämndes flest gånger i december 2022 då hon som energi- och näringsminister möttes av hård kritik för att inte leverera det högkostnadsskydd för elpriserna som Tidöpartierna lovat i valrörelsen.

– Det är ju inte enbart positivt att bli omskriven mycket i medierna, utan beror på innehållet, kontexten och tonaliteten i artikeln, säger Jimmy Björn.

Utöver att dominerande frågor påverkar vilka ministrar som får genomslag ser han också att partiledarna generellt får större uppmärksamhet, bland annat eftersom att de ofta också får frågor om områden som ligger utanför deras ministerportföljer.

Samtidigt har Liberalernas partiledare, Johan Pehrson, synts mindre i medierna än såväl utrikesminister Tobias Billström (M) som finansminister Elisabeth Svantesson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M). I september lämnade Pehrson posten som arbetsmarknadsminister för att i stället ta plats på utbildningsdepartementet, en viktig fråga för det egna partiet.

– När man tittar på hans publicitet så är det ofta att han uttalar sig om skolfrågor. Som utbildningsminister är det troligt att han får en större plattform att driva just de frågorna, säger Jimmy Björn.

Att Billström och Strömmer fått mycket uppmärksamhet sedan regeringen tillträdde kan enligt Björn härledas till det allvarliga säkerhetsläget, både i omvärlden och i Sverige.

De har fått minst genomslag

Flera av ministrarnas genomslag i media har enligt Jimmy Björn avtagit sedan mandatperiodens början.

– Det är inte så konstigt egentligen. Det var en ny regering med nya ministrar, och en hel del frågor som hängde kvar från valrörelsen, säger han.

Trots en ny socialtjänstlag på ingång och att högaktuella frågor om både Sis- och HVB-hem har diskuterats så landar moderaten och socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall i botten på listan av de ministrar som suttit sedan maktskiftet och fått minst uppmärksamhet i medierna.

Även jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och den tidigare biståndsministern Johan Forssell (M) har haft svårt att nå ut. Sedan riksmötets öppnande i september är Forssell ny migrationsminister.

– Där kan man redan nu se att han efter bytet har fått mer publicitet, vilket mycket väl kan ha att göra med nyheten om hans nya roll, säger Jimmy Björn.

Nya bistånds- och utrikeshandelsministern Benjamin Dousa (M), som senast kommer från Företagarna och tidigare varit chef för tankesmedjan Timbro, är van att stå i tv-studios och ska nu bli regeringens ansikte utåt för omläggningen av biståndspolitiken. Än är det dock för tidigt att dra några slutsatser av både hans och nya EU-ministern Jessica Rosencrantz (M) avtryck i medierna.

Sammanställningen av statsrådens omnämnanden i medierna baseras på perioden 18 oktober 2022 till 6 oktober 2024.

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

Ebba Busch

Partiledare Kristdemokraterna, energi- och näringsminister, vice statsminister
Studier i freds- och konfliktforskning (Uppsala uni.)

Elisabeth Svantesson

Finansminister (M), förste vice partiordförande
Ekonomie licentiat (Örebro uni., 2006)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024