Brist på utrustning och stressade befäl försvårar värnpliktsutbildning

Behovet av funktionsduglig och ändamålsenlig utrustning bland de värnpliktiga vid landets förband är akut. Det skriver Pliktrådet, som representerar landets totalförsvarspliktiga, i en rapport om utbildningen för värnpliktiga.

– Vårt största budskap är framför allt det här med utrustningen. Det till och med saknas prylar, mängden räcker inte, säger Pliktrådets ordförande Andreas Ottosson till Altinget.

”De gäller både kvantitet och kvalitet där storlekar saknas, har förlorat passformen eller orsakar skador.” skriver Pliktrådet i rapporten och räknar upp kängor, ryggsäckar, underkläder till kvinnor och arbetshandskar som den utrustning som antingen saknas eller där kvaliteten är för dålig.

Problemen är inte okända för Försvarsmakten, men de värnpliktiga upplever trots det ingen förändring, konstaterar Pliktrådet.

Utöver utrustning så är även bristande infrastruktur ett problem som återkommit vid de drygt 60 besök på landets förband som Pliktrådet genomfört under ett års tid.

– Det kan gälla vårdlokaler, stödfunktioner, soldathem och så vidare, säger Andreas Ottosson och nämner ett exempel där de värnpliktiga helt saknar någon lokal eller utrymmer att samlas i när de är lediga.

”En omfördelningsproblematik”

Claes Isoz är brigadgeneral och Försvarsmaktens logistikchef. Han är väl bekant med problemen kring de värnpliktigas utrustning och säger att det största problemet inte är att Försvarsmakten lider brist på utrustning, utan att den inte finns tillgänglig där den behövs.

– Vi har en omfördelningsproblematik som vi ännu inte har lyckats lösa på ett bra sätt. Våra olika serviceenheter har helt enkelt inte pratat med varandra särskilt mycket. Man ska också veta att en garnison inte kan gå in i systemet och se vad en annan har, säger han till Altinget och tillägger:

– Vi har en stor utbildningsansträngning igång för att säkerställa att alla vet hur man ska bete sig för att få fram rätt material.

Men förutom problemen med logistiken, så behöver inventeringen förbättras och i vissa fall är det också så att Försvarsmakten faktiskt har för få exemplar av det som behövs.

– Vi har bitvis knappt om resurser, men vi har inte en brist. Men det finns några artiklar där vi är nära bristsituation, exempelvis kängor i små storlekar. Det förekommer också att lagernivåerna i garnisonerna inte alltid följer förbandsproduktionens behov, säger Claes Isoz och bekräftar det Pliktrådet skriver i sin rapport om att vissa utbildningsenheter hamstrar utrustning.

Brister på trosor fortsätter

Pliktrådet påpekar något syrligt i rapporten att kvinnor har genomfört grundutbildning med värnplikt i 43 år, trots det har Försvarsmakten inte kunnat komma fram till en framgångsrik lösning på central nivå för att kvinnliga värnpliktiga ska ha bekväma och fungerande underkläder.

Behovet efter ändamålsenliga, säkra och bekväma underkläder är skriande.

ur Pliktrådets rapport

Men enligt Claes Isoz finns det ett ljus i tunneln. Nya underkläder, bh:ar och trosor, har tagits fram och det kommer kontinuerligt leveranser. I slutet av året tror han att problemet äntligen ska vara ur världen. Vad gäller den personliga utrustningen för alla värnpliktiga räknar han med att bristerna ska vara lösta i slutet av nästa år.

– Det kommer att lätta i slutet av 2024. Det vill säga att den här situationen som uppfattas som störande fortsätter i ett och ett halvt år till, säger han.

Missvisande information

I rapporten lyfter Pliktrådet även annan kritik mot värnpliktsutbildningen. En återkommande problem är att Plikt- och prövningsverkets information vid mönstringen ofta inte stämmer.

Idag råder en förvirring och känsla av att vid mönstringen ha vilseletts till vissa befattningar med felaktig information.

ur Pliktrådets rapport

– Informationen från Pliktverket inför inryckningen är alldeles för ofta missvisande eller felaktig, många känner sig grundlurade. De kan ha fått information om att bli hundförare, men det finns inte ens hundar, säger Andreas Ottosson och tillägger:

– Sådant här påverkar så klart motivationen och även intresset att eventuellt ta anställning i Försvarsmakten. Den bristande och felaktiga informationen är ett stort problem och något vi hört från i princip alla förband.

Oro för pressade befäl

En annan fråga som Pliktrådet lyfter är en generell befälsbrist.

– Bristen på befäl påverkar de värnpliktiga och den utbildning de får. Det handlar inte bara om brist, utan också på att kunskapsbasen inte alltid är tillräcklig, det saknas spetskompetenser. Det saknas också erfarenhet av att truppföra värnpliktiga. Det saknas helt enkelt en erfarenhetsbank, vilket kan leda till att väldigt basala saker blir fel ibland, säger Andreas Ottosson.

Vidare har Pliktrådet uppmärksammat en generell befälsbrist där framför allt erfarenhet saknas.

ur Pliktrådets rapport

Bland de värnpliktiga finns en uppriktig oro för sina plutonchefers arbetssituation, skriver Pliktrådet i rapporten.

– Jag vill tillägga att det finns en stor ambition och vilja att genomföra det man ska. Det gör att man kör på i högt tempo och befälen säger att de går på knäna. Man vill hårt och gör så gott man kan, men har inte de förutsättningar som hade behövts, säger Andreas Ottosson.

Läs Pliktrådets rapport om värnpliktsutbildningen här.