Debatt

Diskriminerande regler utifrån autismdiagnoser är inte försvarbart

Att det i Sverige 2023 fortfarande finns statliga myndigheter som vägrar att göra en individuell bedömning vid uttagning för utbildning till vissa yrken är allvarligt och bryter mot diskrimineringslagen. Det skriver Camilla Rosenberg och Gunilla Sundblad, Autism Sverige.

Sannolikt finns det individer som kan leva upp till de krav som ställs för militär utbildning, polisyrket och för att bli lokförare, som tidigare i livet fått diagnosen autism, skriver debattörerna.
Sannolikt finns det individer som kan leva upp till de krav som ställs för militär utbildning, polisyrket och för att bli lokförare, som tidigare i livet fått diagnosen autism, skriver debattörerna.Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Camilla Rosenberg
Gunilla Sundblad
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Att det i Sverige 2023 fortfarande finns statliga myndigheter som vägrar att göra en individuell bedömning vid uttagning för utbildning till vissa yrken är allvarligt och bryter mot diskrimineringslagen. I mitten av 2021 konstaterade Diskrimineringsombudsmannen att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket diskriminerar genom att via sitt webbformulär automatiskt utesluta personer med autism och adhd. Sedan dess har inte tillräckligt mycket hänt för att ge personer med autism samma rätt som andra att söka och prövas för dessa yrken.

Polisen har förvisso ändrat sitt antagningsförfarande så att personer med autism och adhd numera kan göra ansökan, men ett särskilt läkarintyg från specialistläkare i psykiatri ska lämnas i samband med ansökan. Plikt- och prövningsverket som är den myndighet som bedömer lämplighet vid uttagningen till polisutbildningen skriver på sin webbplats att ”tillståndet ska vara av lindrig grad med stabil behandling sedan minst ett år, eller att diagnosen är avskriven”. Försvarsmakten däremot har bara öppnat för personer med adhd men fortsätter att helt utesluta personer som uppgett att de har autism. Trafikverkets förskrifter utesluter helt att personer med autism kan utbilda sig till lokalförare, om de inte sökt och fått dispens.

En persons svårigheter som fanns vid diagnos som barn kan ha förändrats som vuxen och kan inte per automatik gör denne individ olämplig för vissa yrken senare i livet.

En förlegad syn

Att svenska myndigheter har dessa generaliserande och diskriminerande regler utifrån en autismdiagnos är inte försvarbart och bygger delvis på en förlegad syn på autism. Autism är en diagnos med stora individuella skillnader. Autism innebär att man har begränsningar inom social kommunikation och föreställningsförmåga. Hos vissa personer har funktionsnedsättningen mycket stor påverkan på vardagen och måendet, medan andra har ett fungerande liv med rätt stöd och strategier. Däremellan finns alla tänkbara varianter, precis som för befolkningen i övrigt. I dag får många diagnos tidigt i skolåldern. En persons svårigheter som fanns vid diagnos som barn kan ha förändrats som vuxen och kan inte per automatik gör denne individ olämplig för vissa yrken senare i livet.

Sannolikt finns det individer som kan leva upp till de krav som ställs för militär utbildning, polisyrket och för att bli lokförare, som tidigare i livet fått diagnosen autism. I sammanhanget är det bra att påminna om att det finns andra yrken som ställer höga krav på noggrannhet och stresstålighet som personer med autismdiagnos kan söka och utbilda sig till, om de klarar antagningsprov och utbildning. Se exempelvis yrken som läkare och sjuksköterska som i högsta grad handlar om liv och död. Att människor inte tillåts söka till utbildningar där den egna lämpligheten bedöms är även ett slöseri med mänskliga resurser. Särskilt relevant i dagsläget då många myndigheter behöver göra stora rekryteringar, dessutom kan myndigheterna gå miste om personer med särskilda förmågor.

Säkerställ individens rätt

Självfallet ska inte lämplighetskrav och säkerhet tummas på. Läkarintyg kan vara relevant i vissa lägen, men utgångspunkten bör vara att det krävs in för bedömning av en specifik situation eller funktion. I övrigt bör uttagning ske på samma vis som för övriga sökanden. Är den sökande inte lämplig kommer det att framgå vid de intervjuer och tester som görs vid ordinarie urvalsförfarande, alternativt under utbildningsmoment, precis som för alla andra.

Enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska staten förbjuda all form av diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning ett lika effektivt rättsskydd mot diskriminering som alla andra. Att staten i dessa frågor säkerställer varje individs rätt till en individuell bedömning är en viktig princip i en rättsstat och en förutsättning för att Sverige ska leva upp till funktionsrätten.

Autism Sverige uppmanar regeringen att säkerställa att ansvariga myndigheter ger personer med autism samma rätt till individuell bedömning vid uttagning för olika yrken såsom andra.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024