Energikrisen ska stärka det nordiska energisamarbetet

 ”Låt aldrig en bra kris gå till spillo”, sa Winston Churchill. Detta kan låta provocerande, men jag skulle nu vilja upprepa det han sa och därmed bör jag också förklara vad jag menar.

Det finns absolut inget gott att säga om den nuvarande energikrisen som har följt på den ryska attacken mot Ukraina. Energikrisen har sänt chockvågor genom den internationella ekonomin. Här i Norden har vi också känt av konsekvenserna, försörjningsberedskapen har utmanats med stora ekonomiska konsekvenser för både företag och hushåll.

Men hur kommer det sig att jag börjar med Churchills cyniska citat? Historiskt sett har det visat sig att ”kriser” främjar nya eller belägrade agendor.

Den nuvarande energikrisen har verkligen visat att värdet av ett starkt regionalt nordiskt energisamarbete aldrig kan överskattas, och vi bör därför stärka det nordiska energisamarbetet i framtiden. Ett intensifierat nordiskt energisamarbete kommer inte bara att förbereda oss för framtida geopolitiska utmaningar, utan dessutom också främja den gröna energiomställningen.

Nordisk ledarposition

Den globala klimatförändringen kräver radikala omställningar av energiproduktion och energiförbrukning världen över.

I Norden har vi potential att visa vägen. I ett globalt perspektiv är de nordiska länderna stora exportörer av grön energiteknik, och i takt med att takten i den gröna omställningen också ökar i resten av världen växer de nordiska företagens exportmöjligheter för grön teknik och kunnande. Från rapporten ”Renewable Energy in the Nordics 2021”, publicerad av Nordic Energy Research, vet vi att förnybar energi stod för mellan 36% - 73% av den totala årliga energiförbrukningen i de fem nordiska länderna 2019. I EU stod förnybar energi för endast 19 % av den totala energiförbrukningen under samma period. Och om vi fokuserar på elförbrukningen kommer tre fjärdedelar av den nordiska elförbrukningen från förnybar energi, jämfört med en tredjedel i EU.

I Norden har vi dock fortfarande en stor förbrukning av olja och gas. En massiv utbyggnad av förnybar energi är därför en avgörande förutsättning för att de nordiska länderna ska leva upp till de klimatmål som vi redan förbundit oss till. Lyckligtvis är den gröna utvecklingen av det nordiska energisystemet i dag både effektiv och konkurrenskraftig, så vad väntar vi på?

Tidigare i veckan träffades Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet för en temasession i Reykjavik, där huvudtemat var nordisk energiförsörjning i en orolig tid.

Behovet av nya och innovativa lösningar kopplade till den gröna omställningen och förnybar energi ökar på global nivå, och den internationella konkurrensen inom export av grön teknik och know-how ökar. Ett aktuellt exempel är ”The Inflation Reduction Act 2022”, där den amerikanska regeringen har valt att kanalisera stora summor pengar från offentlig sektor till privata företag som arbetar med gröna tekniklösningar. I EU var motreaktionen mot USA:s initiativ industriplanen för den gröna given. Oavsett åtgärder och motåtgärder kommer konkurrensen inom grön teknik och kunnande att hårdna först under de kommande åren.

Energikrisen har som sagt stora konsekvenser, men lyckligtvis har de nordiska länderna en starkare ställning jämfört med andra delar av Europa och världen. Vår långa tradition av samarbete på energiområdet har visat sig vara ett effektivt bålverk mot yttre utmaningar. Vårt befintliga energisamarbete – med en blandning av olika energikällor – stärker den nordiska försörjningstryggheten och gör Norden mindre beroende av energiimport från instabila regioner.

De billigaste och största förnybara energikällorna i Norden är vindkraft, vattenkraft och solenergi samt biomassa och geotermisk energi. Geografiskt fördelas förnybara energikällor olika mellan de nordiska regionerna, vilket bara understryker vikten av ett intensifierat energisamarbete i Norden.

Framtidens energisystem

En angelägen fråga i samband med energikrisen och den gröna omställningen är hur vi i Norden på bästa sätt framtidssäkrar ett ökande energibehov baserat på el från förnybara energikällor? Är Nordens elnät och infrastruktur redo för ökad elförbrukning – inte minst från Power-to-X-anläggningar – samtidigt som en större andel av elproduktionen måste komma från förnybara energikällor?

Att framtidssäkra det nordiska elnätet för betydligt större elförbrukning baserad främst på förnybara energikällor kräver en gemensam satsning. Det är därför avgörande att vi i Norden fortsätter och utökar det nordiska energisamarbetet. Rapporten ”The Nordic Energy Trilemma – Security of Supply, Prices and Just Transition”, som just har publicerats av Nordic Energy Research, kartlägger denna utmaning. I rapporten betonas bland annat vikten av att:

1. Att det nordiska elnätet och infrastrukturen kontinuerligt anpassas för att möta samhällets behov och önskemål om att leverera en grön och rättvis energiomställning med bibehållen hög försörjningstrygghet. I detta avseende bör lämpliga roller, marknadsaktörernas/regeringarnas ansvar och antalet sammanlänkningar av marknaden övervägas.
2. Att Norden utnyttjar de olika teknikernas och energibärarnas styrkor och möjligheter att utveckla lokala energisystem, samtidigt som beroendet av en enda teknik, anläggning eller försörjningsväg begränsas. Detta förutsätter att Norden diversifierar sina källor till energiproduktion, bärare och lagring i linje med nationella klimatmål.

Energikrisen och den gröna omställningen har belyst behovet av ett stärkt nordiskt energisamarbete. Jag vill därför uppmana oss i Norden att fortsätta och stärka en enhetlig nordisk energiinfrastruktur.