Forskare: Jämlikhetsfrågor måste inkluderas i klimatåtgärderna

Klimatet förändras och det är helt klart att samhället måste anpassas till samtida och framtida effekter av dessa förändringar. Effekter kan vara konkreta som skyfall, översvämningar och värmeböljor. Hot och risker kopplade till ett förändrat klimat kan vara samtida och omedelbara men också långsiktiga, gradvisa och smygande.

I Sverige har det i den nationella säkerhetsstrategin från 2017 konstaterats att ”på inget annat område är behovet av förebyggande större och mer uppenbart”. I det svenska systemet innebär detta att kommunerna blir centrala aktörer i hanteringen av klimatrelaterade risker inom det egna territoriet då de har det huvudsakliga ansvaret för planering av markanvändning och bebyggelse i våra städer.

Negativa konsekvenser av åtgärderna

Klimatförändringarnas konsekvenser påverkas också av befintliga och historiska mönster i samhället, såsom sociala och ekonomiska förhållanden. Anpassningsåtgärder filtreras också genom dominerande politiska prioriteringar som styr stadsutvecklingsintressen och -mål.

Detta medför att anpassningsåtgärderna i sig kan få negativa konsekvenser genom ökad sårbarhet för redan utsatta sociala områden, grupper och individer eller genom andra oavsedda negativa effekter. Ska klimaträttvisa kunna uppnås måste klimatanpassningens beslutsfattande inkludera bredare sociala aspekter såsom maktförhållanden, intressekonflikter och relaterade faktorer.

Behövs bredare samhällsperspektiv

Klimatanpassning förstås oftast som en teknisk verksamhet. Klimatanpassning måste dock vara mer än teknologiska svar på ekologiska problem. Det innebär att de dominerande tekniska och apolitiska aspekterna av klimatanpassningen måste tonas ned till förmån för ett bredare samhällsperspektiv, med fokus på sociala aspekter och politiska och maktkritiska analyser. Endast på detta sätt kan en klimatanpassning som förmår att hantera klimatanpassningens sociala effekter uppnås.

Klimatanpassning måste vara mer än teknologiska svar på ekologiska problem.

Detta innebär att jämställdhets- och jämlikhetsfrågor måste vara tydligt inkluderade i tänkandet kring och genomförandet av anpassningsåtgärderna på ett sätt som minskar fattigdom, reducerar stadsplaneringens fokus på ekonomiska kortsiktiga vinster och på stadens tillväxt genom att öka engagemang och inkludering av utsatta grupper i stadens politiska processer.

Detta kräver betydande förändringar (transformation) av de samtida processer som driver stadsplanering och klimatanpassning.

”Skapar vinnare och förlorare”

Denna sammantagna, i grunden politiska, utveckling reser frågor om vem som betalar och vinner, vem som bestämmer och hur detta går till, vem och vad som värderas i denna process och vad som anses skyddsvärt.

Det innebär att staden och det lokala som socialt sammanhang med sina maktasymmetrier måste ges en central position i hanteringen av klimatrisker och hur bördor och eventuella vinster fördelas mellan olika grupper och individer, och hur det påverkar redan existerade och framväxande orättvisor och sårbarheter.

En sådan analys måste riktas mot klimatanpassningspolicys och mot de konkreta klimatanpassningsåtgärder som genomförs, då dessa skapar vinnare och förlorare. Ett sådant perspektiv är centralt för att förstå klimatanpassning i städer ur ett rättviseperspektiv.