Valero: "Det går mot ett militariserat EU"

Historiskt sett är det jordbruksstöd och olika former av regionalstöd som har varit de pengatunga områdena inom EU. Dessa står fortfarande för merparten av pengarna i budgeten. Men en tydlig trend i kommissionens förslag för långtidsbudget 2021-2027 är att mer pengar ska gå till försvars- och säkerhetsfrågor.

Läs också: EU tänker pumpa in miljarder i försvarsindustrin

Europaparlamentarikern Bodil Valero är kritisk och menar att kommissionen försöker att runda fördragen.

– Det går mot ett militariserat EU. Det står klart och tydligt i fördraget att man kan inte använda EU-medel till militära ändamål, säger hon till Altinget.

Synergieffekter

Nato är bomber och granater. Vi behöver även andra för att möta dagens säkerhetspolitiska hot.

Christofer Fjellner (M), europaparlamentariker
Om att han vill se att EU satsar på säkerhetspolitik.

Samtidigt finns det i Lissabonfördraget en möjlighet till en gradvis utveckling av gemensam försvarspolitik. De pengar som kommissionen har föreslagit är framför allt pengar till den så kallade försvarsfonden som är tänkt att användas för gemensam forskning och utveckling i försvarsindustrin. Genom samarbete beräknar kommissionen att medlemsländerna kan spara 25-100 miljarder euro per år.

Och ett ökat samarbete för att få ned kostnaderna har inte Bodil Valero något emot. Men hon vänder sig emot att EU ska vara med och finansiera det.

– Vi har en överkapacitet på vapenproduktion i Europa. Man har hela tiden försökt att hitta vägar för att stötta vapenindustrin och för att kunna exportera mer. Det vi borde göra är istället att nedrusta, säger hon.

Får mothugg

En som inte delar den uppfattningen är EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M). Han menar att EU behövs i säkerhetspolitiken, som ett komplement till Nato.

– Grunden för den europeiska säkerhetsordningen är Nato. Men Nato är bomber och granater. Vi behöver även andra för att möta dagens säkerhetspolitiska hot, säger han till Altinget.

Läs också: Partierna splittrade om EU:s roll i försvaret

Han menar att EU är bättre lämpat att möta andra typer av hot så som cybersäkerhet och psykologisk krigföring.

– Man måste ha bott under en sten för att inte se att den europeiska säkerhetsordningen är mer hotad nu än vad den varit sedan kalla kriget, säger han till Altinget.

Men Bodil Valero menar att det inte är EU:s uppgift utan att det ligger på medlemsstaterna.

– Det som är försvar är en nationell kompetens. Ska man ändra det då måste man ändra fördraget, säger hon.

Vill se mindre budget

En punkt Fjellner och Valero är eniga kring är att den föreslagna budgetökningen är fel väg att gå. Men vad man ska dra ned på skiljer sig åt. Fjellner vill minska jordbruksstödet och regionalstödet.

– Behovet av att bygga ännu fler motorvägar i Polen eller subventionera jordbruksproduktion är inte en del av lösningen på att möta framtidens utmaningar, säger han.

Läs också: Sveriges EU-avgift kan öka med 15 miljarder per år

Medan Bodil Valero tycker att just försvarspengarna är där man kan spara in.

– Att ta mer pengar från medlemsländerna för att betala försvar och lägga över ännu en utgift på EU känns inte som rätt väg att gå för att minska budgeten. Vi är i en tid när populismen och euroskepticismen växer och att i det läget gå in och säga att vi ska göra ännu mer kommer bara att spä på det, säger hon.