Välförtjänt fredagsmys efter en hektisk vecka för svensk utrikespolitik

Räknat med turkiskt strul

Det har verkligen gällt för ministrarna att ha ordning i dokumenthögarna och tungorna rätt i mun, för de flesta av frågorna är inte bara rejält invecklade utan dessutom nära sammankopplade. 

Det är förståeligt att Kristersson-regeringen lade in en extra växel för att få NATO-anslutningen avklarad före årsskiftet, så den frågan hade kunnat strykas från dagordningen och allt fokus läggas på EU-ordförandeskapet.

På sistone verkar ungrarna ha inspirerats av Turkiet och insett de rika möjligheterna till påtryckning

Så blev det inte som bekant. Att Turkiet skulle krångla kunde alla som följt NATOs arbete längre än under det senaste året dock lätt ha räknat ut på förhand, för det gör turkarna alltid, så fort minsta tillfälle ges. 

Därför borde generalsekreteraren och hans stab snabbt ha agerat för att förekomma det förväntade turkiska strulandet och förhindra att utvidgningsprocessen abrupt stannade av, när 28 av de övriga NATO-länderna i rask takt hade klarat av sina ratificeringar redan under sommaren och tidig höst.

Inrikes utrikespolitik

Ungern, som alltså hade en delegation parlamentariker på besök hos talman Andreas Norlén i måndags, har skjutit upp sin ratificering gång på gång, utan att därmed någonsin ha sagt sig vara emot ett svenskt – eller finländskt - medlemskap i NATO. 

På sistone verkar ungrarna dock ha inspirerats av Turkiet och insett de rika möjligheterna till påtryckning, speciellt nu när Sverige är EU:s ordförandeland just precis detta halvår. 

För turkarna handlar det om en salig blandning av inrikes utrikespolitik, de stundande valen, amerikanska stridsflyg och vissa svårigheter att förstå de nordiska ländernas yttrandefrihet.

Påminnelse om Bildts stöd

Lite otacksamt kan det turkiska strulandet också kännas med tanke på att Sverige, eller i alla fall Carl Bildt när det begav sig, så ivrigt förespråkat ett turkiskt medlemskap i EU. Det får man hoppas att regeringen har påmint president Erdogan och hans folk om under förhandlingarna, som sent omsider återupptagits denna vecka med ett trilateralt arbetsmöte i Bryssel.

Där lär chefsförhandlare Stenström ha framhållit den nya svenska terrorlagstiftning som lagts fram av regeringen under den gångna veckan som den ena av två lagstiftningsfrågor. Den andra, NATO-propositionen, har nu undertecknats av Tobias Billström och skickats vidare till riksdagen för godkännande – efter förmodligen rätt omfattande insatser för att få till en begriplig proposition av den lätt förvirrade text som skickades ut på remiss i höstas.

Allt ordnar sig

Allt kommer att ordna sig till slut, för som Jens Stoltenberg återigen framhöll under sitt Stockholmsbesök är det, med klassisk NATO-vokabulär, inte frågan om ”om” utan ”när” Sverige och Finland upptas som medlemmar i NATO.

Sannolikt blir det i tid för toppmötet i Vilnius - och även om det just nu kan kännas som en evighetslång process blir det då faktiskt den snabbaste utvidgningen någonsin av NATO.

Så har vi också rysk aggression och krig inpå knutarna, och det var just det som alla dessa möten egentligen handlade om under veckan.

Men visst har de svenska ministrarna gjort sig förtjänta av lite extra fredagsmys ikväll.