Debatt

Därför måste den kommunala förköpsrätten återinföras

Den organiserade brottslighetens ökade närvaro på fastighets- och bostadsmarknaden kräver nya åtgärder, och ny lagstiftning. Det skriver riksdagsledamöterna Ingela Nylund Watz (S) och Joakim Sandell (S).

Det krävs ny lagstiftning för att svenska kommuner ska ges en bättre möjlighet att klara av sitt bostadsförsörjningsansvar, skriver debattörerna.
Det krävs ny lagstiftning för att svenska kommuner ska ges en bättre möjlighet att klara av sitt bostadsförsörjningsansvar, skriver debattörerna.Foto: Riksdagen
Ingela Nylund Watz
Joakim Sandell
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det som sker på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden är av stor strategisk betydelse för samhällets utveckling. Det är även en central fråga för landets kommuner som har bostadsförsörjningsansvaret och är angelägna om att skapa goda och hållbara livsvillkor för medborgare och företag.

Kommunernas förköpsrätt avskaffades

Under åren 1967–2010 fanns det en lagstiftning som gjorde det möjligt för kommunerna att, med förköpsrätt, träda in i köparens ställe vid planerade fastighetsförsäljningar. Lagstiftningen avskaffades 2010, utan att nya verktyg infördes och trots att två utredningar framförde att kommunerna behövde något redskap för långsiktig hållbar planering.

Boverket ansåg till exempel att det skulle vara rimligt att ge kommunerna möjlighet till förköp för att klara utvecklingen i tät bebyggelse. Lagstiftaren tog dock ingen hänsyn till det här. Det huvudsakliga motivet för att avskaffa lagen var att förenkla och förbilliga försäljningsprocesserna.

Kortsiktig vinstmaximering

Mycket har dock hänt på fastighets- och bostadsmarknaden sedan 2010. Oönskade effekter har uppstått på många håll i landet sedan lagstiftningen avskaffades. Allra allvarligast är att strategisk mark i kommunerna numer ofta ingår i avancerade köp- och säljupplägg som sällan syftar till någon positiv samhällsutveckling, utan enbart kortsiktig vinstmaximering. Än värre är att det förekommer kopplingar till organiserad brottslighet.

Oönskade effekter har uppstått på många håll i landet sedan lagstiftningen avskaffades.

Södertälje är en kommun som tidigt uppmärksammade riskerna och därför skärpte markanvisnings- och tillsynsprocesser successivt. Kommunen arbetar också aktivt med att scanna processer som är aktuella i samband med mark- och fastighetsaffärer, där kommunen har strategiska intressen. Men de redskapen som kommunen förfogar över i dag räcker inte.

Beklaglig begränsning

Den gamla lagen om förköpsrätt för kommunerna var visserligen behäftad med problem, men samhällets utmaningar har vuxit. Den organiserade brottslighetens ökade närvaro på fastighets- och bostadsmarknaden kräver nya åtgärder. Därför är det rimligt att överväga att återinföra den kommunala förköpsrätten eller att införa ny lagstiftning med syftet att ge kommunerna bättre möjligheter att klara sitt bostadsförsörjningsansvar, motverka den organiserade brottsligheten och att bidra till en sund samhällsutveckling.

Den socialdemokratiska regeringen påbörjade våren 2022 ett sådant utredningsarbete. SD-regeringen förändrade emellertid direktiven till utredningen och begränsade uppdraget till att enbart komma med förslag i syfte att motverka organiserad brottslighet. Med tanke på kommunernas bostadsförsörjningsansvar och behov av att kunna erbjuda trygga och sunda miljöer är begränsningen beklaglig.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024