Krig avgörs av uppfinningsrikedom

”Har vi tekniska krav? Nej, vi har slagfältspoesi.” Det säger Anton Skrypnyk, vd för det ukrainska teknikföretaget Roboneers.

Uppfinningsrikedom allt viktigare

Krig avgörs inte bara av soldater och vapen, utan också av uppfinningsrikedom. Medan kunskap är makt, är kunskap förvandlat till innovation mer makt. Kriget i Ukraina har visat hur teknisk innovation har accelererat till att bli en integrerad del av modern krigföring. Kontinuerlig anpassning är avgörande för att få övertaget.

Skrypnyk var tydlig på den punkten i ett samtal med oss under Defense Tech Valley 2024, en försvarsteknikkonferens i Kiev för ett par veckor sedan: ”Krig handlar om överraskande innovationer, oavsett om det gäller teknik, doktrin eller organisation”. Och i Ukraina är hundratals företag, av alla storlekar, upptagna med innovation.

”Alla produkter från väst är inte användbara”, fortsätter Skrypnyk. ”Deras ingenjörer har aldrig varit vid fronten. Du kan inte förbereda dig för djungeln i en djurpark.”

Innovation måste ske snabbt

Det innebär att innovation inte räcker; det måste ske snabbt. ”Vi åker till fronten varannan vecka för att se hur vår teknologi fungerar i verkligheten, och varje gång hittar vi sätt att förbättra dem”, sade en ukrainsk ingenjör till oss. ”Kriget förändras hela tiden, hur våra soldater använder sin utrustning förändras hela tiden, och vi anpassar dem och gör dem bättre hela hela hela tiden.”

Ukrainas billiga drönare har sänkt ryska fregatter som kostar mellan tre till sex miljarder kronor styck.

De ryska och ukrainska styrkorna är fast i en dödlig tävling för att förnya och hitta motmedel mot innovationerna. För varje motåtgärd finns det ännu fler. Nya produkter når soldater på några dagar, nya motåtgärder på veckor. Snabb certifiering påskyndar massintroduktion och återkopplingsslingor är horisontella och snabba: direkt mellan användare och företag. Fronten är en tjock soppa av allt mer sofistikerade elektroniska krigföringsåtgärder.

Waterfallmetoder och komplexa upphandlingsprocesser fungerar inte i verkligheten vid fronten. ”I krig kastas dessa processer ut genom fönstret”, säger Anton Verkhovodov, partner i det ukrainska riskkapitalföretaget D3. ”Allt handlar om effektiva och hyperreaktiva ekosystem”.

Vapen åldras fort

Innovationstakten förändrar också användbarheten för lageruppbyggnad. Dagens drönarkonfiguration kan vara ineffektiv om tre månader och föråldrad om tre år. ”I Ukraina bygger vi kompetens för mycket snabb inkrementell omkonfiguration och kapacitet att utvecklas efter behov,” säger Verkhovodov.

Kunskap som görs till innovation är makt, kunskap som snabbt görs till innovation är mer makt, men kunskap omvandlat till billig innovation snabbt ger mest makt. Ukrainas billiga drönare har sänkt ryska fregatter som kostar mellan tre till sex miljarder kronor styck. Ukraina, som är utan egen flotta, har till en billig peng satt en tredjedel av Rysslands mäktiga Svartahavsflotta ur spel och tvingat resten in i ett hörn.

Kriget i Ukraina har visat på en enorm kostnadsasymmetri. För maritima drönare, det vill säga fjärrstyrda småbåtar, kan asymmetrin vara 20 till en, vilket innebär att en drönare kan förstöra något som är 20 gånger så dyrt som den själv. För så kallade first-person-view drönare (FPV-drönare), som är fjärrstyrda flygande drönare med inbyggd kamera som drönarpiloter ser igenom, kan asymmetrin vara 500 till en.

Meningslöst att jämföra försvarsbudgetar

Detta är också till Rysslands fördel. Ukraina använder fyra miljoner kronor varje gång de avfyrar en Patriotmissil mot en billig rysk glidbomb. Ryssland avfyrade över 3 000 sådana bomber mot Ukraina bara i mars i år, förutom 600 drönare och 400 missiler. Dessutom producerar Ryssland cirka 250 000 artillerigranater per månad, eller cirka tre miljoner per år, till en kostnad av mindre än 10 000 kronor styck. Den genomsnittliga kostnaden för en liknande projektil i Europa är cirka 50 000 kronor.

”Produkterna från väst är mycket dyra. Vi måste se innovation inte bara inom teknik utan också inom produktion”, säger Verkhovodov.

Att vinna ett krig handlar om att inte gå i konkurs. Där finns en läxa för väst att lära sig av. ”USA spenderar tre gånger så mycket på försvar som Ryssland och Kina tillsammans”, säger Verkhovodov. ”Men du kan inte vinna genom att bara spendera mer pengar. Inte med denna kostnadsasymmetri.” Att jämföra försvarsbudgetar är meningslöst om en sida producerar till en tiondel av kostnaden.

”Krig handlar om innovationsförmåga, ja, om produktionskapacitet, ja, men det handlar också om kostnader”, säger Skrypnyk.