När EU-maskineriet står på paus ligger all makt i parlamentets händer
Ett Europaparlament som inneboende ständigt hungrar efter mer makt befinner sig i sitt esse. Glöm ”Game of Thrones”. Det är för amatörer - jämfört med det machiavelliska spelet bakom kommissionärsförhören, skriver Katarina Areskoug Mascarenhas.
Katarina Areskoug Mascarenhas
Grundare ImpactEuropeDet är verkligen ingen vanlig EU-höst. För oss vars livslust blommar ut på allvar när kommissionen spottar ur sig pinfärska EU-direktiv, förordningar och delegerade akter att sätta tänderna i, är denna höst till och med ytterst bedrövlig. Brysselinstitutionerna har nämligen tryckt på pausknappen med stort P i väntan på det nya gänget och alla i EU-bubblan tassar andäktigt runt i väntan på att ordningen åter ska infinna sig.
Därtill kommer att de samtalspartners, som annars är bäst på att uppskatta en sann EU-passion, håller sig lite avvaktande på sin kant. Tjänstemännen vid EU-institutionerna intar en lite trevande attityd i väntan på den definitiva bekräftelsen av vem som blir deras nästa maestro. I de tillfälliga kabinetten som närmast omger de nominerade kommissionärskandidaterna råder däremot en febril, dammsugande verksamhet. Vilka frågeställningar ligger de utfrågande parlamentarikerna närmast om hjärtat och vilka fällor kan de tänkas gillra för en stackars kandidat vars politik de inte delar?
Julafton i parlamentet
På andra sidan, i parlamentet, råder i det närmaste julaftonsstämning. Ett Europaparlament som inneboende ständigt hungrar efter mer makt befinner sig i sitt esse. För mellan den 4 och 12 november - under kommissionärsförhören - ligger för stunden all Brysselmakt i de folkvaldas händer. Med en tumme ner eller upp, precis som Caesar vid gladiatorspelen, kan nämligen Europaparlamentet avgöra en kommissionärskandidats framtid. Och blir det en tumme ner, så kan man nästan vara säker på att hämnd kommer att utkrävas hos en kandidat från det politiska läger som låg bakom det första offret. Glöm ”Game of Thrones”. Det är för amatörer - jämfört med det machiavelliska spelet bakom kommissionärsförhören.
För mellan den 4 och 12 november - under kommissionärsförhören - ligger för stunden all Brysselmakt i de folkvaldas händer.
Men låt oss för ett ögonblick försöka slita oss från spelet bakom ridåerna och i stället fokusera på lite kalla fakta om den nya kommissionens politik. Genom von der Leyens detaljerade så kallade ”mission letters” är nämligen kravspecifikationen på de olika portföljerna tydlig.
Kandidaterna har först och främst ett antal gemensamma uppgifter - ansvar för att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig för EU-medlemskapet, utveckla en mer fokuserad EU-budget, vara mer närvarande i medlemsländerna genom till exempel ungdomsdialoger och motverka desinformation. Dessutom ska den nya kommissionen på allvar bidra till att förenkla EU-lagstiftningen, bland annat genom att minska rapporteringskraven med 25 procent generellt och med minst 35 procent för små och medelstora företag. Kritiken från många håll, inte minst i Draghi-rapporten, av den alltför tunga regleringsbördan, har tagits på allvar. Samtidigt återstår det att se om den nya kommissionen lyckas gå från ord till handling, många tidigare försök har misslyckats.
Höstpausen kan utnyttjas
Så till de individuella portföljerna, där man också känner igen mycket av Draghi- och Letta-rapporterna i fokuset på geopolitiska övervägande, konkurrenskraft, försvar och säkerhet, samtidigt som den Gröna given ligger fast och nya klimatmål sätts om 90 procent utsläppsreduktion till 2040. Intressant är att några initiativ tidssätts. Det slås fast att senast 100 dagar efter det att den nya kommissionen tillträtt kommer förslag om en så kallad Clean Industrial Deal att läggas, liksom en vitbok om the Future of European Defence och en A Vision for Agriculture and Food. Dessutom ska en översyn göras inom 100 dagar på ett antal politikområden för att förbereda för nästa utvidgning. Von der Leyen utlovar slutligen tillträde till superdatorkapacitet för AI start-ups och industri inom 100 dagar genom sitt AI Factories Initiative och en aktionsplan på cybersäkerhetsområdet för sjukhus och sjukvårdspersonal.
Med detta i beaktande är det kanske ändå inte så dumt med höstpausen i lagstiftningsmaskineriet. Den kan utnyttjas till att utarbeta och plantera kreativa idéer inför de utspel som väntas läggas fram under kommissionens första 100 dagar. Här behövs perspektiven från svenska företag, organisationer och offentlig sektor för att dessa ska bli så bra som möjligt. För så snart det nya kommissionärsteamet är på plats så kommer lagstiftningsakterna att börja hagla över oss igen. Härligt, eller hur?
Katarina Areskoug Mascarenhas är gästkrönikör i Altinget. Hon har grundat Impact Europe och är tidigare chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
- När EU-maskineriet står på paus ligger all makt i parlamentets händer
- Underskatta inte betydelsen av ett ukrainskt EU-medlemskap
- Blott Sverige svenska partiledardebatter har
- Ett hoppigare och mer oförutsägbart Europaparlament väntar